Tänk vad kändisar det finns överallt egentligen...
Vi börjar med min mamma.
Hon gick i skolan med Jean-pierre bardera bjöd ut mamma, hon tackar nej, sedan kommer han ut med att han är bög och blir "kändis"
Sedan hittar mamma en vid namn Fredrik som hon dejtar innan hon träffade min pappa, den Fredrik är en Fredrik som vi alla i Sverige känner till som Statsminister Fredrik Reinfeldt.

Jag jobbar en kväll på fregatten, i köket kommer en kille fram och ger en flörtig komentar, jag är spydig för vem är han och vad gör han här bakom egentligen? Sedan står han på scen och sjunger... oj, dogge, men vem fan är det??? haha, det vet jag nu... Kanske inte skulle ha varit så spydig mot den stackaren.

Jag, daniel och claire är inne i stan ska ta en taxi för att åka hem, vi ser en taxi, någon jäkla brud springer och tar den mitt framför nosen på mig, jag blir galen. "jävla brud"
Claire o Daniel "såg du inte vem det var, det var ju Lena PH"
Det spelar fan ingen roll för mig, det bitchen tog min taxi.. i dont care who she was... haha

Jag träffar en kille via mina kompisar vid namn Albin, en trevlig prick, som jag komma att tycka om, vi blir tillsamans, och nemen, gör han musik, har han varit med i den och den såpan på tv... Nu är han visst med i ett band som heter Star pilotes. All lycka till till er grupp och medverkandet i Melodifestivalen 2009.

Verner, vem är verner. I dont know. En kille som spelar och sjunger, träffade honom på sjönära två gånger, och hans band skulle ha spelar på Daniels 30-årsfest men dom fick förhinder..
Idag läser jag Klick och klädbutiken MQ satsar på kändisar i jul, där står massa kända ansikten och namn, och bla Verner. vad gör han där? tänker jag. Är han kändis? En kille som är en helt vanlig person för mig kanske små flickorna står och gråter efter autografer.

När jag var liten ville jag inget hellre än att känna och täffa en kändis, men, varför? vad är det som är specielt? för mig kommer det aldrig vara någon kändis endå, om jag känner personen.
Varför tycker man alltid det är så roligt med kändisar? Visst, skulle jag träffa Becham, absolut det skulle jag skrika ut.. haha..:D